Folkhälsans ojämna fördelning en utmaning

Nu redovisar Folkhälsomyndigheten resultatet av 2014 års nationella folkhälsoenkät – ”Hälsa på lika villkor” (HLV). I år har Landstinget Dalarna utökat antalet enkäter med cirka 2000 per kommun för ett fördjupat resultat.

Undersökningen riktar sig till åldrarna 16-84 år och har genomförts varje år sedan 2004 i Sverige. Enkäten innefattar ett åttiotal frågor kring bland annat fysisk och psykisk hälsa, läkemedelskonsumtion, vårdkontakter, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer.

I Dalarna finns nu möjlighet till fördjupade analyser av svaren då Landstinget Dalarna i år beslutade om att utöka antalet enkäter med cirka 2000 enkäter per kommun. Landstinget Dalarna har påbörjat dessa analyser och undersökt skillnader mellan åldersgrupper och grupper med olika utbildningslängd för 18 av frågorna i HLV. Utbildningsnivå, levnadsvanor och sociala nätverk är exempel på olika sociala bestämningsfaktorer för hälsa. En första Dalarapport är snart färdig och kan redovisa hur några av bestämningsfaktorerna är fördelade hos Dalarna befolkning.

I de 18 frågorna ses i nästan samtliga fall skillnader i hälsa mellan grupper med olika utbildningslängd, med ett sämre hälsoläge ju kortare utbildning man har. Skillnaderna uteblir dock i kategorierna Nedsatt psykiskt välbefinnande, Riskbruk av alkohol och Utsatt för fysiskt våld.

Resultat som rör sociala bestämningsfaktorer för hälsa, där tydliga skillnader mellan grupper med längre och kortare utbildning framkommer:

• Lågt socialt deltagande där även gruppen äldre än 65 år utmärker sig tydligt med stor andel. Dalarnas äldre anger lågt socialt deltagande jämfört med motsvarande grupp i Sverige.
• Svårt att lita på andra där Dalarnas resultat är bättre än Sveriges i stort men där ändå en fjärdedel av Dalarnas befolkning anger att de har svårt att lita på andra.
• Rädd för att gå ut ensam som förutom skillnader mellan grupper visar stora skillnader mellan könen, även i Dalarna. Andelen kvinnor som är rädda att gå ut ensamma har minskat de senaste åren men är fortfarande ett jämställdhetsproblem som speglar ett djupare samhällsproblem.
• Stillasittande fritid rapporteras av cirka var femte person med kort utbildning och hos var tionde med lång utbildning.

Trots att det genomsnittliga hälsoläget i Sverige förbättrats totalt har hälsoskillnaderna mellan olika grupper i samhället vuxit de senaste decennierna. För vissa grupper, till exempel kvinnor med kort utbildning, har hälsoutvecklingen stått helt stilla.

-Ökade skillnader i hälsa speglar minskad social hållbarhet. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen är det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige. Social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa är en målsättning för hela Dalarna att samlas kring, säger Suzanna Westberg, folkhälsochef Landstinget Dalarna.