Region Dalarna går upp i förstärkningsläge och ansöker om krislägesavtal

Pandemiläget i Dalarna är allvarligt. Belastning inom hälso- och sjukvården är mycket hög.
– Intensivvården är hårt belastad och vi måste ha beredskap att vid behov förstärka bemanning och utöka antalet vårdplatser, säger Karin Stikå Mjöberg, tf hälso- och sjukvårdsdirektör.

Dalarna är mitt inne i den tredje pandemivågen. Smittspridning i länet fortsätter att öka. Allt fler personer provtar sig och andelen med positivt provresultat ökar.

Covid-vården är mycket ansträngd. Totalt vårdas ett 70-tal personer för covid-19, varav 16 får IVA-vård. Sex covid-patienter från Dalarna får i nuläget IVA-vård på andra platser i landet.

Prognoserna visar att antalet människor i Dalarna som insjuknar i allvarlig covid-19 och behöver sjukhusvård kommer att öka ytterligare.

Det akuta läget inom hälso- och sjukvården är allvarligt och påverkar regionens möjligheter att säkra bemanningen, framförallt inom IVA-vården. Region Dalarna har därför idag beslutat om att gå upp till förstärkningsläge och att ansöka till Sveriges kommuner och regioner, SKR, om att få krislägesavtal för sjuksköterskor och undersköterskor vid IVA-avdelningarna i Mora och Falun.

– Genom att ansöka om krislägesavtal hos SKR skapar vi oss handlingsutrymme inför en situation där behovet av intensivvårdsplatser inom Region Dalarna ökar ytterligare. Men det är viktigt att påpeka att det är vi själva som avgör om och när avtalet ska aktiveras, säger Ulf Berg (M), regionstyrelsens ordförande.

Krislägesavtal fungerar som en kortsiktig lösning för att kunna säkra bemanningen inom hälso- och sjukvården under extremt ansträngda perioder. Regionen måste ansöka om och få krislägesavtal beviljat av SKR. Fem regioner i landet har redan krislägesavtal på grund av ”avgörande påverkan på personalförsörjningen”.

Om regionen behöver aktivera krislägesavtal får regionen möjlighet att ta ut mer arbetstid av berörda medarbetare under en period och för att kompensera för höjd arbetsbelastning är ersättningsnivåerna höga.

Det ordinarie arbetstidsmåttet höjs till 48 timmar per vecka. Dessutom kan en särskild nödfallsövertid tas ut utöver den ordinarie arbetstiden.

– Trots det ansträngda läget känner jag mig trygg. Vi tar för närvarande tillvara regionens samlade resurser på bästa sätt. Men vi måste ha beredskap för att kunna skala upp fler IVA-platser om det behövs, säger Karin Stikå Mjöberg.

– Region Dalarna har säkrat bemanningen för nuvarande antal vårdplatser på IVA. När IVA-platserna inte räcker till i vår region har vi också möjlighet få hjälp av annan region via den nationella IVA-samordningen, säger Tomas Riman – chef för division kirurgi.

– Det här är en oroande utveckling. Det är av yttersta vikt att vi alla nu tar ansvar och följer rekommendationerna. Håll avstånd, tvätta och sprita händerna ofta, stanna hemma vid minsta symtom och provta sig, säger Anders Lindblom, smittskyddsläkare Region Dalarna.

Hur sjukvården organiserar sig
Sjukvården måste ha en organisation som kan möta det aktuella behovet. Därför behöver sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga/kapacitet utifrån ett normalläge.

Inom hälso- och sjukvården finns tre nivåer av beredskapslägen – stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge. Beslut om förstärkningsläge sker när det finns obalans mellan behov och resurser, då ledningen måste vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.