Dalarnas befolkning minskar med 1000 personer

Nyligen släppte Statistiska centralbyrån siffror över Sveriges befolkningsutveckling som visar på det lägsta födelsetalet som någonsin uppmätts i Sverige på 22 år. Även barnafödandet i Dalarna fortsätter att minska, något som Region Dalarnas samhällsanalytiker ser som mycket bekymmersamt.

Dalarnas befolkning minskade med drygt 1000 personer 2023. Dalarna ligger bättre än riksgenomsnittet när det kommer till födelsetal, men inte alls tillräckligt för att uppnå reproduktionsnivån på 2,1 barn per kvinna, vilket behåller befolkningen på samma antal om man inte har någon in- eller utvandring. Många län i Sverige minskar sin befolkning men givet att Dalarna har den högsta försörjningskvoten – det vill säga antal barn, unga och pensionärer per individ i arbetsför ålder – så är detta ingen önskvärd utveckling.

– Det är många företag runtom i länet som expanderar och vi har flera nyetableringar på gång, och dessa företag kommer att behöva arbetskraft. Därtill fortsätter antalet invånare över 80 år att öka vilket innebär att det behövs mer personal inom vård och omsorg. Vi blev nästan 900 färre invånare i Dalarna i arbetsför ålder och summerar vi hur det ser ut under de senaste fem åren har vi blivit nästan 3500 färre, säger Peter Möller, samhällsanalytiker på Region Dalarna.

Minskad invandring och ökad utvandring

Invandringen har också starkt bidragit till Dalarnas befolkningsökning under senare år, och när den minskat så växer inte längre Dalarnas befolkning. Tre av länets kommuner, Borlänge, Gagnef och Orsa har en större utvandring än invandring under 2023.

Utvandringen har ökat i Dalarna såväl som i Sverige i stort. En del av den ökade utvandringen beror på att Skatteverket har gått igenom sina register och avregistrerat individer som inte längre bor i landet men som missat att anmäla detta. Dessa kan ha utvandrat under de senaste åren men registreras som utvandrade under år 2023. Det rör sig om totalt 192 personer i Dalarna. Det utvandrade 1243 individer från Dalarna under året vilket är drygt 500 fler än prognosticerat, och fler än de 600-800 individer som den årliga utvandringen har legat på under de senaste 10 åren.

Falun växte mest

I absoluta tal hade Falu kommun (+168 invånare) den största befolkningsökningen i länet, därefter kom Ludvika (+49) och Malung-Sälen (+1). Något som är positivt är att Ludvika möjligen ser ett trendbrott då deras befolkning ökar år 2023 efter att ha minskat fem år i rad. Om det beror på de stora etableringarna i Ludvika/Smedjebacken är för tidigt att säga.

– Vi behöver gå vidare och göra flera analyser innan vi kan säga något mer om det. Nu ska vi sätta oss och göra ytterligare fördjupningar i siffrorna, sen fortsätter arbetet med att Dalarna ska förbli en attraktiv region med utvecklingskraft, säger Peter Möller.

–Förutom att verka för att vi ska bli fler måste vi även arbeta med att anpassa, effektivisera och modernisera vården och omsorgen i länet. Oavsett befolkningsutvecklingen kommer vi inte att klara av det framtida behovet av vård och omsorg – om vi inte också tar fram nya arbetssätt och satsar på innovativ välfärdsteknik, som digitala hjälpmedel för egenvård och smartare produkter i äldres boenden. Här har vi en lång, men spännande, väg kvar att gå, säger Birgitta Sacrédeus (KD), regionråd med ansvar för den regionala utvecklingen i Dalarna.

Vad beror den låga befolkningsökningen i Sverige på?

Att Sverige har så låg befolkningsökning beror på flera orsaker, men som sannolikt handlar om en kombination av samhällsförändringar och individuella beslut. En viktig faktor i det låga barnafödandet är att medelåldern för att få det första barnet har ökat väsentligt. Detta beror delvis på att fler kvinnor väljer att först fullfölja sin utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det beror också på en låg invandring, vilket har bidragit till en folkökning i många kommuner och län de senaste åren. Befolkningssiffrorna har också en koppling till en ökad utvandring som delvis förklaras av att Skatteverket under 2023 har avregistrerat individer som utvandrat från Sverige under tidigare år men inte anmält detta. Sen spelar ekonomiska och globala faktorer också en stor roll, där ekonomisk tillväxt, klimatförändringar och politiskt instabilitet kan påverka människors beslut att skaffa barn. Sammanfattningsvis är den minskade barnafödelsen i Sverige ett komplext fenomen som påverkas av många olika faktorer, en trend som inte är unik för Sverige utan återspeglas i många andra länder världen över.

Mer statistik och rapporter från Region Dalarna återfinns på Region Dalarnas webbsidor om regional utveckling.